Uppgift 2

Rita hur det ser ut inomhus i Pinnemans hem när hela familjen är hemma

Syftet med denna aktivitet

Syftet var att få syn på varje enskilt barns tankar och idéer utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Ett annat syfte var att öva på förmågan att beskriva i ord och bild Pinnemans hem samt vad familjen gör i hemmet.

Tillvägagångssätt samt vad vi pedagoger upptäckte

När alla barnen ritat och beskrivit sina tankar kring Herr Pinnemans utseende och en del egenskaper var det en naturlig övergång till att också avbilda resten av familjemedlemmarna samt deras hus och hur det ser ut inomhus när de är hemma. Barnen tog uppgiften på allvar och vi upptäckte barns vardagssituation och erfarenhetsvärldar precis som i syftet med uppgiften. På bilderna kunde vi se fredagsmys, kalas, disco, julfirande, förberedelser inför läggdags, morgonsituationer samt lek. Men där fanns också mycket fantasi.

Hur gick vi vidare?

När alla barn hade ritat och skrivit färdigt om hur det såg ut inomhus i Pinnemans hem och deras bild var uppklistrad på samma papper som Herr Pinneman själv, var det dags för nästa moment. Detta skulle nu bli en övning i förmågan att identifiera samband. Barnen fick tillbaks sin bild för att sedan gå omkring i klassrummet huller om buller och jämföra och hitta samband bilderna sinsemellan. Därefter skulle de gruppera sig efter likheter i bilderna. Eller så kunde man som i en grupp titta gemensamt på samtliga bilder för att sedan tillsammans kategorisera. Varje bild fick sedan sista ordet av konstnären själv i vilken kategori som den skulle tillhöra. Syftet med denna övning förutom att identifiera samband blev också naturligt att öva samarbete och kommunikation.

Sängen i skogen (upplevelse nr.2)

Vi hittar en säng i skogen

Dagen efter barnen fått paketet innehållande träbiten med den inbrända texten gick vi till skogen med alla 48 sexåringar. Förväntansfulla barn trots regn i luften men det berodde säkert på att de hade egen fika med sig. I skogen stod en liten hopsnickrad säng av trä med tre stycken kuddar av mossa på. Sängens botten var täckt av löv som ett sängtäcke. Sängen stod lite undangömd mellan några grästuvor. Naturligtvis upptäckte barnen så småningom den och genast uppstod ett naturligt möte mellan dem. Barnen letade samband mellan sängen och träbiten som de funnit dagen innan. De upptäckte att det var likadana spik och likadant lim och det luktade bränt precis som träbiten med texten på.
På sängen hängde två små skyltar med inbränd text på. På den ena stod det "Hem ljuva hem" och på den andra stod det "Kan någon ta hand om denna". Vad vi pedagoger fick syn på här var en förväntansfull stämning där barnen visade varandra hänsyn och gav beröm. De drog slutsatser och egna hypoteser av alla de slag.
Därefter plockade barnen egna pinnar som vi i ett senare skede kan använda vid tillverkningen av en pinneman figur. Barnen tog ett oerhört ansvar och bar omkring sängen försiktigt hela vägen hem.

Syftet med denna aktivitet var åter igen att väcka nyfikenhet och intresse för projektet samt att skapa en viss stämning för att barnens tankar ska få näring.

"Stämning är en viktig faktor för den kreativa processen. Stämning skapas när sinnena koncentreras." (Dramapedagogik i specialundervisning, Åsa Falk Lundqvist)

"För att få eleverna att tro på dramat måste deras intresse fångas. Enligt Dorothy Heathcote, en engelsk dramapedagog. är den viktigaste uppgiften att skapa sådana situationer så att eleverna tar ansvar för sina val av handlingar." (Dramapedagogik i specialundervisning, Åsa Falk Lundqvist)

   

Uppgift 1

Rita Herr Pinneman

Barnen fick i uppgift att rita så som de trodde att Herr Pinneman såg ut. Materialet var ett mindre rektangulärt ritpapper, blyertspenna, suddgummi och fineliner. Syftet med denna aktivitet var att få öva sig på att beskriva i ord och bild. Beskriva är en förmåga som ligger i skolans uppdrag att öva på.

Det märktes att fantasin flödade när barnen fick utföra sin uppgift. Eftersom vi inte läst sagan eller tittat på några bilder på hur Herr Pinneman ser ut så blev bilderna och det beskrivna ordet väldigt varierande. Detta var oerhört spännande för oss pedagoger när vi tittade genom alla barnens bilder. En del barn pratade om olika trädslag och några pratade om att det finns olika pinnemän i olika länder över hela världen. Barnens pinnemän såg olika ut och hade olika egenskaper.

Ett paket anländer (upplevelse nr.1)

Hur bygger vi upp nyfikenhet

För att vi i skolan ska få engagerade elever med eget driv är det viktigt att vi ger dem rätt förutsättningar för detta. Det är då lämpligt att försöka hitta och bygga upp stämningar. Att använda sig av filmens dramaturgi och uttrycket "the point of no return" kan vara ett sätt. Det innebär att vi lärare måste bygga upp lektionerna så att eleverna till slut sitter som på nålar och tigger om att få veta vad som händer sen. Detta tycker jag att vi uppnådde i den inledande delen av detta projekt.

En morgon stod ett paket i ett av våra rum i förskoleklassen. Det var ganska stort. Barnen blev genast nyfikna och en del samlades kring det genast och fantiserade om hur det kunde ha hamnat där och vad det kunde tänkas innehålla.

Alla elever samlades tillsammans med pedagoger i ett rum med mycket plats på golvet. Paketet lades i mitten och ett inledande samtal inleddes.

Var kommer det ifrån? Vem har lagt dit det? Vad kan det vara? Hur har det hamnat här?

Detta var exempel på frågor som vi ställde till eleverna. Innan vi ens hade börjat öppna paketet hade nästan en halvtimme förflutit. Paketet öppnades sakteligen av eleverna en och en och det innehöll en träbit med en fastspikad barkbit med inbränd text på. En elev läste upp texten för alla barn och vuxna. Det stod följande:

"Herr Pinnemans äventyr
Pinneman bor i familjeträdet här
med tre små pinnebarn
och Pinnemor så kär"

Syftet med aktiviteten

Syftet med denna aktivitet var att barnen skulle bli nyfikna och intresserade av "Pinneman projektet". Att vi hade uppnått detta kunde vi utläsa av att alla 48 sexåringar och vi pedagoger satt tillsammans och samtalade om paketet och dess innehåll i en hel timme. Vad vi också såg var att många barn begav sig sedan ut på rast för att leta efter ledtrådar till Herr Pinneman på skolgården. Några gick omkring och ropade efter honom i kör, några letade efter bokstäver på träd (vilket de också gjorde) och några sprang omkring med penna och anteckningsblock för att skriva ner ledtrådar till Herr Pinneman. 

Mål och syfte med projektet

Våra förutsättningar

Du har börjat läsa en blogg som kommer att handla om ett projekt i förskoleklassen på Roslättsskolan. Förskoleklassen består av 48 sexåringar. Dessa 48 barn är indelade i två grupper på morgonen, så kallade mötesgrupper eller samlingsgrupper. De två grupperna delas allt som oftast in i ytterligare två grupper så att totalt fyra grupper uppstår. I varje grupp av dessa fyra finns en mentor som är utbildad förskollärare. I förskoleklassen finns dessutom en resurs knuten. Våra lokaler, som en gång i tiden spelade roll som förskola, är generösa i utrymme och det finns många olika rum som kan nyttjas till olika ändamål. Detta är bra på så sätt att det underlättar för projekt som spänner över olika ämnen och olika uttryckssätt.
Helena Ackesjö menar att "den pedagogiska poängen med förskoleklassen är att den utgör en plats där barnen, utan yttre krav på prestationer, får tid att förbereda sig på möten med olikheter, kontraster och variationer i undervisningsinnehåll och gemenskaper."  (Skolverket 2014, s. 50)
Detta handlar om utmaningar för förskolläraren i förskoleklassen att både knyta an till tidigare erfarenheter hos barnen och samtidigt förbereda dem inför fortsatt skolgång.

Projektet

Projektet som startade höstterminen 2015 kallar vi "Herr Pinnemans äventyr" och vi pedagoger utgår i mångt och mycket ifrån en bok som heter just det samma. En bok som är skriven av Julia Donaldson och illustrerad av Alex Scheffler. 

Vi pedagoger har goda erfarenheter av att jobba projektinriktat sen många år tillbaka. Det blir meningsfullt för barnen och det finns en röd tråd mellan olika saker som vi arbetar med. En röd tråd som i slutändan blivit en teater, en slags show eller produktion av annat slag. Men ofta just teater. Vi får se vart detta projektet leder. Hela tiden försöker vi att det är barnen som är bärare av våra projekt. Det är deras tankar och idéer som ska leda oss vidare i processen.

Projektets övergripande mål 

"Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet."  (Skolverket 2011 s. 7)

Vad menas med detta? Genom att låta barnen använda flera uttryckssätt och dess tekniker ges det möjlighet för dem att upptäcka sina förmågor och olika sätt att lära sig på. Det ges också möjlighet att få syn på varandras kunskaper och erfarenheter som de sedan kan använda sig av i det dagliga livet. Det skapar också förutsättningar för nyfikenhet hos varandra vilket också bidrar till kommunikation på olika sätt mellan individer.